Namn och pronomen

 

Saken handlar så klart om transsexualism, svårigheten för alla närstående att vänja sig vid att använda rätt namn och pronomen för att vara exakt. Det är en svårighet jag absolut har full förståelse för, det kan inte vara lätt när en vän, syskon, barn eller annan närstående byter social könsroll och vill att alla ska använda det nya namnet och pronomet.

Man är trots allt van vid ett specifikt namn, ofta sedan många år tillbaka. Detta namn har givetvis en hel del associationer till just denna personen, vilket gör användandet av detta namnet naturligt. Ett nytt namn har inte dessa associationer och det blir därmed inte lika naturligt att använda det nya namnet. Det tar tid, inte bara att avvänja sig vid det gamla namnet utan även att skapa associationer mellan personen och det nya namnet och även vänja sig vid att faktiskt använda det. Jag ser det som fullt naturligt att det är svårt att börja använda sig av ett nytt namn, speciellt för en närstående. Så länge det är uppenbart att de försöker så ser jag inga större problem med att det blir fel ibland. Till slut kommer det alltid bli rätt, om man ger det tid och inte överreagerar när det blir fel.

Pronomen är en annan femma, och förmodligen svårare. Åtminstone är det min erfarenhet. Givetvis blir pronomen också en vana, något som dessutom sker mycket mer instinktivt. När vi nämner någons namn så har vi ofta tänkt specifikt på denna personen, medan det inte finns samma tanke bakom användandet av pronomen som är mer “bara” en del av en mening. Därför slinker fel pronomen lättare genom, för man har vanan inne. Men även här märks det om någon försöker, och då är man absolut på rätt spår. Det komma ta tid, kräva många diskreta rättningar, men till slut blir det också bra. Även här gäller att överreagera mycket väl kan göra det svårare i längden. Ingen som känner att de verkligen försöker uppskattar att höra att andra tycker att de inte försöker tillräckligt mycket. Trots alls, varför ens försöka om det ändå inte uppskattas?

Så åter till varför folk kommer vara sura på mig, och varför jag inte bryr mig så mycket om det. Som påpekat så är det inte lätt att börja använda rätt namn och pronomen, vissa kommer givetvis ha det mycket enklare och andra kommer ha mycket svårare, men så är vi alla också olika med olika förutsättningar och erfarenheter. Så länge de försöker så kan jag inte kritisera någon för att det blir fel ibland. Däremot blir jag direkt arg på de som påstår att de som säger fel och inte lär sig på mycket kort tid gör det för att de har en omedveten olust över trans-grejen, eller är direkt negativt inställda till att någon närstående skulle byta kön, och att dessa därför skulle säga fel av misstag. Det är en oerhört föraktfull och nedvärderande inställning, som inte gör det lättare för någon. Vem vill ens försöka när man ändå blir utskälld och ses som en dålig förälder, syskon eller vän om det ibland blir fel? Nej, vi behöver mer förståelse och acceptans. Inte bara för de transsexuellas situation. Utan även för de närståendes situation, som inte den heller är så lätt. I längden blir det tämligen uppenbart att den transsexuellas situation kommer bli avsevärt sämre om man inte kan acceptera och förstå att närstående kan ha problem på grund av situationen, att alienera de man behöver mest är inte bra.

 Posted by at 10:13

 Leave a Reply

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

(required)

(required)